Aj! Ont i hälsenan?

AchillesHar det blivit allt vanligare med onda och inflammerade hälsenor? Det verkar som om många klagar över detta. Nja, snarare har ”en del” av oss nog kommit upp i en högre ålder, och tränar samtidigt mer – kanske mer än någonsin. Hälsenan säger ifrån när det blir för mycket. Eija Backman arbetar som fysioterapeut vid Malmska Sjukhuset i Jakobstad. Hon har behandlat olika typer av problem med hälsenor i sitt yrke och svarar på några frågor om detta.

1. Vad är det som händer i hälen / hälsenan när man får ont?

Senorna börjar degenerera redan vid 25-30 års ålder (dock långsamt). Achillesproblematiken börjar ofta efter sk. mikrotraumor som man kan få om man tränar bristfälligt eller för intensivt (t.ex springer och hoppar utan ordentlig uppvärmning, på hårt underlag eller med dåliga skor). Mikrotraumorna påverkar de elastiska egenskaperna (”tvära bryggor”). Achillessenans blodcirkulation är som sämst 3-5 cm ovanför hälbenet. Degenerativa förändringar ökar risken för rupturer som i sin tur leder till ärrbildning som inflammeras lätt.
Om man fortsätter att träna trots smärtan kan den lågintensiva inflammationen blossa upp eller fortsätta ”glöda/kytabrinna” och bli kronisk. I det här skedet kan smärtan vara borta under träningen, men komma tillbaka efter att man slutat. Och om man överbelastar kroniskt inflammerade senor finns det risk även för totalrupturer.

2. Hur kan man behandla detta akut?

Vila, använd kylförpackning, issalva och 1-2 cm skoförhöjning under hälen, elastiskt vriststöd eller elastisk idrottstejp. Vid behov anti-inflammatoriska mediciner (för vuxna till exempel Burana 400-600 mg 3 ggr om dagen under 3(-7) dagar). Töjningar är viktiga för att undvika addherenser som ”limmar fast” fibrerna och hindrar den normala funktionen. Om man påbörjar behandlingen av akut inflammation i tidigt skede, blir det oftast bra på 1-2 veckor. Fuska inte med vilan i akut skede för den är faktiskt enda sättet att undvika kytabrinnande och den kroniska varianten. Vid behov kan man besöka läkare och/eller fysioterapeut. Har man redan långvariga problem, borde man träna excentriska vadmuskelövningar.

3. Hur kan man förbygga att åkomman fortsätter komma tillbaka?

Degenerativa processer bl.a i senorna kan förebyggas och göras långsammare med regelbunden motion. Träna inte med kalla fötter och ben. Ordentlig uppvärmning innan hopp- och springträning är mycket viktigt. Och betydelsen bara ökar i takt med t.ex gymnasternas stigande ålder. Undvik att träna/jogga/springa/hoppa på för hårt underlag, satsa på bra skor och rätt teknik. Om du har haft träningsuppehåll, är helt nybörjare, har bytt gren eller har haft andra sjukdomar som har krävt kortisonkur ge dig tid att börja med lägre intensitet för att vänja vävnaderna vid ansträngning.

Trots att subakuta och kroniska besvär läks långsammare, är loppet ingalunda kört. Även dessa brukar bli bra, men kräver oftast läkarhjälp & fysioterapi. Vattenjoggning med aquabälte eller simning med fenor är bra förebyggande/återhämtande träning.